Hälsokontroll

img_start-par

Hälsokontroll

Vi har hälsoundersökningar med olika omfattning och innehåll:
Hälsokontroll Large:
Helkroppsundersökning med EKG, kontroll av längd, Vikt, Midjemått, BMI uträkning, Blodtryck och puls. Hälsosamtal. Kontroll av status i : lymfkörtlar, sköldkörtel ( manuel kontroll), mun, öron, buk, lungor samt extremiteter och reflexer.
Hudkostym kontrolleras för avvikande leverfläckar. Audiometri (hörseltest) samt syntest. Lungfunktion med spirometri.
Vi beställer 18 olika prover: järn, sänka, blodstatus(8 st), leverprov, njurfunktionsprov, blodsocker, blodfetter(5 st), urinprov (5 analyser)etc.
Vid andra besöket går vi igenom blodproverna och tar ställning för eventuella åtgärder. ( Allternativ mail korrespondens).
Kostnad för large: 1 850 kr

Vid andra besöket går vi igenom blodproverna och tar ställning för eventuella åtgärder. ( Allternativ mail korrespondens).

OBS: Företagare som önskar endast ett besök, får blodprovsremissen hemsänt. Kunden inlämnar proven på sitt närmaste laboratorium innan besöket hos oss. Vid ett och samma läkarbesök för utförs samtliga moment som ovan under ca 50 minuter.

Till både företag samt privatpersoner finns det enklare hälsoundersökning i form av Medium samt Small  med innehåll enligt tabellen nedan: OBS Extra prover går inte att kombinera verken med HLK-medium eller HLK-smal.

Våra hälsokontroller i jämförelsetabell
Large Kroppsundersökning 18 prover Syntest EKG Hörseltest Spirometri 1 850 kr
Blodtryck med mera Urinprover
Medium Kroppsundersökning Glukos EKG 1 450 kr
Blodtryck med mera Blodvärde
Urinprover
Small Kroppsundersökning Glukos Syntest 1 150 kr
Blodtryck med mera Blodvärde
Sjukvård  
NORVIA kliniken erbjuder privatvård till allmänheten
Vi erbjuder  privatsjukvård och hjälper dig vidare med dina receptbehov samt kontakt via remiss till specialister.
Enkelt läkarbesök kostar 500 kr.
Tumörmarkörerna är sällan organspecifika och deras tillämpning kan därför vara delvis överlappande.
De enskilda tumörmarkörerna är absolut indikerade i vissa tillstånd medan relativt indikerade i andra tillstånd.
 IGF-1 (InsulinGrowthFactor1) är en förutsättning för cancer och när cancer har bildats så stimulerar IGF1 tillväxten av cancercellerna. Bildningen av IGF-1 i levern stimuleras av insulin, vilket frisätts beroende på blodsockernivån. Kolhydratintag (socker och stärkelse) göder alltså cancer.  Det är viktig att ta reda på hur mycket fritt IGF-1 vi har i våra kroppar.  Ju mindre IGFBP-1, desto mer fritt IGF-1. Halterna av IGFBP-1 är i sin tur direkt kopplat till halterna av insulin i kroppen. När insulin går upp, går IGFBP-1 ner. Enkelt uttryck: när vi äter en massa socker och kolhydrater kommer vi att få mer fritt IGF-1 i kroppen.

PSA, prostata specifikt antigen, är den enda tumörmarkören med sådan sensitivitet och specificitet att screening av asymptomati-ska män >50 år för prostatacancer kunde vara motiverad. Någon consensus i detta avseende föreligger dock inte. PSA-analys är dock särskilt starkt indikerad vid monitorering av behandling och sjukdomsutveckling vid prostatacancer. PSA kan numera mätas i både sin fria form och antiproteasbundna form samt utvärdering av den fria formen i relation till den bundna anses väsentligt öka möjligheten att differentiera benign prostata hyperplasi från prostatacancer. Observera att prov för PSA måste tas innan rectal undersökning.

AFP, alfa-fetoprotein, är absolut indikerad vid misstanke om Lever cancer: hepatocellulärt carcinom, vid tumörer i testiklar och ovarier samt vid uppföljning av patienter som behandlas för nämnda cancerformer. Relativ indikation föreligger vid monitorering av lever cirrhos med risk för levercancer, monitorering av patienter med risk för tumörer i könskörtelvävnad samt monitorering av patient med risk för contralateral tumör efter resektion av testikeltumör. Observera att AFP är i regel förhöjt vid leversjukdomar.

CA 19-9, GICA, gastrointestinal cancer antigen, är absolut indikerad vid pancreas, hepatobiliär- och magcancer samt vid monitorering av dessa cancertyper. Relativ indikation föreligger vid colorectal cancer och vid ovariecancer sekundärt till CEA respektive CA-25.   CA 125 är absolut indikerat vid misstanke om cancer i ovarierna samt vid monitorering av behandling och progress av densamma. Relativ indikation föreligger vid misstanke om pancreas cancer som andrahandsmarkör efter CA 19-9.

CA 15-3 är indikerat enbart vid monitorering av behandling och sjukdomsutveckling vid bröstcancer.   hCG, human chorion gonadotropin, är absolut indicerat vid cancer i könskörtelvävnad hydatiform mole och chorioncancer hos kvinnor respektive testikelcancer hos män – samt vid extragonadal könskörtelcancer. Relativ indikation föreligger för patienter med ökad risk för cancer i könskörtelvävnad som vid cryptorchidism (dold testikel) för patienter i full remission efter behandlad testikelcancer men med risk för contralateral tumör.   Praktisk användning med kritiskt omdöme   Tumörmarkörerna är sällan organspecifika och varierar även i relation till andra sjukdomstillstånd än vid tumörsjukdomar. Normalnivåer är svåra att fastställa och vad som skall uppfattas som normalt bör inte sällan ses i relation till den individuella patienten. ”Cut off”-gränser för diagnostik är satta enligt statistiska regler för att ge bästa möjliga balans mellan diagnostisk sensitivitet och specificitet. Tumörmarkörerna har därför begränsad tillämpning och ett okritiskt bruk av tumörmarkörer kan orsaka allvarligt psykologiskt trauma för patienten, leda till oförsvarbara kostnader och i allvarligaste fall utmynna i felaktiga medicinska beslut. Genom att använda tumörmarkörerna i deras rätta sammanhang och kritiskt utvärdera resultat genom att verifiera genom upprepad analys över lämplig tidsrymd samt utvärdera dem i relation till kända felkällor kan de vara ett betydande diagnostiskt stöd, komma patienterna till hjälp och bidra till att undvika onödiga kostnader.

Praktisk användning med kritiskt omdöme
Tumörmarkörerna är sällan organspecifika och varierar även i relation till andra sjukdomstillstånd än vid tumörsjukdomar. Normalnivåer är svåra att fastställa och vad som skall uppfattas som normalt bör inte sällan ses i relation till den individuella patienten. ”Cut off”-gränser för diagnostik är satta enligt statistiska regler för att ge bästa möjliga balans mellan diagnostisk sensitivitet och specificitet. Tumörmarkörerna har därför begränsad tillämpning och ett okritiskt bruk av tumörmarkörer kan orsaka allvarligt psykologiskt trauma för patienten, leda till oförsvarbara kostnader och i allvarligaste fall utmynna i felaktiga medicinska beslut. Genom att använda tumörmarkörerna i deras rätta sammanhang och kritiskt utvärdera resultat genom att verifiera genom upprepad analys över lämplig tidsrymd samt utvärdera dem i relation till kända felkällor kan de vara ett betydande diagnostiskt stöd, komma patienterna till hjälp och bidra till att undvika onödiga kostnader.