Hälsokontroll - Med Doktorn

Hälsokontroll och hälsoundersökning. Boka online längre ner.

Parkera utan kostnad i vår kund P-Plats nr 6. Vi har flertal hälsoundersökningar med olika omfattning och innehåll som du finner nedan. I samband med ditt besök kommer du överens med doktorn om vilka extra-prover eller röntgen du vill lägga till. Du kan även välja olika blodprovspaket som finns i fönstret (Hälsokontroll endast via blodprover). Vid frågor eller funderingar kontakta oss via info@norvia.se

Hälsokontroll Large

För 2450 kr med omfattande innehåll:
Helkroppsundersökning inklusive vilo-EKG, kontroll av längd, vikt, midjemått (BMI), blodtryck och puls.

Kontroll av organ: lymfkörtlar, sköldkörtel, mun, öron, buk, lungor, extremiteter, neurologi samt reflexer.

Hudkostym kontrolleras för avvikande leverfläckar. Hörsel- samt syntest. Lungfunktion med spirometri.

Blodprover som ingår i Hälsokontroll Large är följande och man kan lägga till extra prover som finns längre ner i sidan. Vill du ha olika provpaket besök sidan som heter "Endast via blodprover". https://www.norvia.se/halsokontroll/via-blodprov

 

Återkoppling och genomgång av blodprover samt ställningstagande för eventuella åtgärder därefter (recept/remiss till Landsting/privat vård).

Extra prover kan beställas enligt prislistan längre ner.

OBS! För tidigare företagskunder beställs blodprovsremissen elektroniskt innan första besöket. Kunden lämnar blodprov hos närmaste laboratorium. Därefter utförs undersökningen under ett tillfälle hos på ca 50 minuter. För privat kunder beställs blodprovsremissen elektroniskt i samband med undersökningen och rapporteras via nätet inom 24-48 timmar efter provinlämning. Önskas provinlämning innan besöket ska betalning ske i förväg till vår bolags swish 123 494 85 50.

Våra hälsokontroller i jämförelsetabell

Large
Kroppsundersökning 24 prover Syntest vilo-EKG Hörseltest Spirometri 2 450 kr
Blodtryck med mera Urinprover
Medium
Kroppsundersökning Glukos vilo-EKG 1 550 kr
Blodtryck med mera Blodvärde
Urinprover
Small
Kroppsundersökning Glukos Syntest 1 250 kr
Blodtryck med mera Blodvärde


Utöver standardprover som ingår i HLK L går det bra att lägga till Extra prover från listan nedan.

Nu för tiden HbA1c ingår i HLK Large

Priserna gäller endast vid köp av hälsokontroll Large.

    Blod i avföring (F-Hb) 460 kr
    Blodgrupp 750 kr
    Borrelia (fästing) test 950 kr
    Cancer markörer /st. 450 kr
    HbA1c (4 veckor blodsocker) 200 kr
    Hepatit A 950 kr
    Hepatit ABC kontroll 2250 kr
    Hepatit B 950 kr
    Hepatit C 1650 kr
    P-Magnesium 50 kr
    PSA:prostata prov (STHLM 3 dock 2500 kr) 300 kr
    S-25 D Vitamin + Calcium 450 kr
    S-Koppar 350 kr
    S-Kortisol 385 kr
    Serologier/st - Laktos, Celiaki, HP - magsår bakterien 950 kr
    Sköldkörtelprover TSH T4 375 kr
    Testosteron 350 kr
    Vitamin B12 (Kobalamin) 200 kr
    Vitamin B9 (folat) 150 kr

Internetbokning!

Använd länken nedan för att komma till bokningen. Bokningsbekräftelsen kan ibland hamna i skräpposten. Kolla där om du inte får besked.

Hälsokontroll Large för privata kunder- 2450 kr

Hälsokontroll Large för företags kunder- 2450 kr

Hälsokontroll Medium - 1550 kr

Hälsokontroll Smal - 1250 kr

kort läkarbesök för privata kunder 500-950 kr

Recept förnyelse 500 kr för 1-2 mediciner. 850 kr för 3-4 mediciner

Varför ska man mäta kolesterol?

Kolesterol är ett fettämne som används för flertalet funktioner inom människokroppen. Höga nivåer av kolesterol kan leda till åderförkalkning i blodkärlen, vilket ökar risken för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar (ex: hjärtinfarkt, stroke). Genom att mäta kolesterolnivåerna kan man identifiera personer som löper en ökad risk för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar, för att eventuellt påbörja behandling eller livsstilsförändringar som kan minska risken.

Varför ska man mäta HDL?

HDL eller high-density lipoprotein transporterar överskott av kolesterol i kroppen till levern. Eftersom att höga nivåer av HDL visat sig minska risken för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar kallas det även HDL för det goda kolesterolet. Till skillnad från höga nivåer, kan låga nivåer av HDL leda till åderförkalkning och därmed öka risken för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar (ex: hjärtinfarkt, stroke). Genom att mäta HDL nivåerna kan man identifiera personer som löper en ökad risk för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar för att eventuellt påbörja livsstilsförändringar som kan minska risken.

Varför ska man mäta LDL?

LDL eller low-density lipoprotein transporterar kolesterol från levern till resterande delar av kroppen. Eftersom att höga nivåer av LDL visat sig öka risken för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar kallas det även för det onda kolesterolet. Genom att mäta LDL nivåerna kan man identifiera personer som löper en ökad risk för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar för att eventuellt påbörja läkemedelsbehandling samt livsstilsförändringar som kan minska risken.

Varför ska man mäta triglycerider?

Triglycerider är ett fettämne som används för lagra energi i kroppen. Höga nivåer av triglycerider kan leda till åderförkalkning i blodkärlen, vilket ökar risken för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. Genom att mäta nivåerna av triglycerider kan man identifiera personer som löper en ökad risk för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar för att eventuellt påbörja läkemedelsbehandling samt livsstilsförändringar som kan minska risken.

Varför ska man mäta ApoA1?

ApoA1 är en proteinkomponent på det goda kolesterolet (HDL-partiklarna). Låga nivåer av ApoA1 ökar risken för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. Genom att mäta nivåerna av ApoA1 kan man identifiera personer som löper en ökad risk för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar för att eventuellt påbörja livsstilsförändringar som kan minska risken. ApoA1 kan även användas för att uppskatta risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar genom beräkningen av Apo-kvoten.

Varför ska man mäta ApoB?

ApoB är en proteinkomponent på bland annat det onda kolesterolet (LDL-partiklarna). Höga nivåer av ApoB ökar risken för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. Genom att mäta nivåerna av ApoB kan man identifiera personer som löper en ökad risk för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar för att eventuellt påbörja läkemedelsbehandling samt livsstilsförändringar som kan minska risken. ApoB kan även användas för att uppskatta risken för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar genom beräkningen av Apo-kvoten.

Varför ska man mäta Apo-kvot?

Genom att mäta nivåerna av ApoA1 och ApoB kan man beräkna Apo-kvoten. Med Apo-kvoten kan man uppskatta risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar för att eventuellt påbörja läkemedelsbehandling samt livsstilsförändringar som kan minska risken att utveckla dessa sjukdomar.

Varför ska man mäta LDL/HDL-Kvot?

Genom att mäta nivåerna av LDL och HDL kan man beräkna kvoten mellan onda och goda blodfetter. Med kvoten kan man uppskatta risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar för att eventuellt påbörja läkemedelsbehandling samt livsstilsförändringar som kan minska risken att utveckla dessa sjukdomar.

Varför ska man mäta HS-CRP?

C-reaktivt protein (CRP) är ett protein som ökar vid inflammation, infektion samt efter en hjärtinfarkt och operation. Till skillnad från vanligt CRP kan man med hög specifikt CRP (hs-CRP) även mäta låga nivåer av inflammation som är associerat med en ökad risk att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. Genom att mäta hs-CRP kan man identifiera personer som löper en ökad risk för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar för att eventuellt påbörja livsstilsförändringar för att minska risken.

CRP

CRP står för C-reaktivt protein. Proteinet produceras i levern och reagerar på inflammationer. CRP används som ett mått på inflammation. Höga värden kan påvisas i blodet 6–12 timmar efter att man har fått en infektion.

Varför ska man mäta TSH?

Tyroidstimulerande hormon (TSH) är ett hormon som produceras i hypofysen och som har funktionen att informera sköldkörteln att producera tyroideahormon. Genom att mäta nivåerna av TSH kan man tillsammans med andra prover (T4 samt T3) undersöka sköldkörtelns funktion för att eventuellt identifiera under- (hypotyreos) och överfunktion (hypertyreos) av sköldkörteln.

Varför ska man mäta T4?

Tyroxin (T4) är ett hormon som produceras i sköldkörteln (tyroidea). Genom att mäta nivåerna av fritt T4 kan man tillsammans med andra prover (TSH samt T3) undersöka sköldkörtelns funktion för att eventuellt identifera under- (hypotyreos) och överfunktion (hypertyreos) av sköldkörteln.

Varför ska man mäta T3?

Trijodtyronin (T3) är ett hormon som produceras i sköldkörteln (tyroidea). Genom att mäta nivåerna av fritt T3 kan man tillsammans med andra prover (TSH samt T4) undersöka sköldkörtelns funktion för att eventuellt identifera under- (hypotyreos) och överfunktion (hypertyreos) av sköldkörteln. T3 har en högre känslighet för att upptäcka överfunktion av sköldkörteln (hypertyreos).

Varför ska man mäta Glukos?

Glukos är den primära energikällan människokroppen. Obalans i glukosnivåerna i kroppen kan orsakas av flertal förhållanden där en vanligaste orsaken är diabetes (sockersjuka). Diabetes är en grupp endokrina sjukdomar där mängden glukos i blodet är förhöjt. Genom att mäta glukos kan man identifera om man har höga blodsockernivåer (hyperglykemi) samt låga blodsockernivåer (hypoglykemi), diagnostisera diabetes, pre-diabetes samt graviditetsdiabetes.

Varför ska man mäta HbA1c?

Hemoglobin A1c (HbA1c) är ett protein i de röda blodkropparna som har glukos bundet till sig. Genom att mäta nivåerna av HbA1c kan man utvärdera den genomsnittliga nivån av glukos i blodet under de senaste 3 månaderna.

Varför ska man mäta C-peptid?

C-peptid är en biprodukt vid bukspottkörtelns produktion av hormonet insulin. Insulin är ett blodsockerreglerande hormon som utsöndras vid förhöjda nivåer av glukos i blodet. Genom att mäta nivåerna av C-peptid kan man få en bättre uppfattning av bukspottkörtelns produktion av insulin.

Varför ska man mäta B12?

Vitamin B12 som även kallas kobalamin är en vattenlöslig vitamin som används för produktionen av röda blodkroppar samt bidrar till nervsystemet i människokroppen. Genom att mäta nivåerna av vitamin B12 kan man identifiera personer som har brist på vitaminen. Vitamin B12 brist förekommer främst host långvariga veganer samt äldre människor och kan ge symtom som trötthet, yrsel, koncentrationssvårigheter, andfåddhet, huvudvärk m.m.

Varför ska man mäta Folat?

Folat, folsyra eller vitamin B9 är en vattenlöslig vitamin som är en viktig faktor för tillväxt och en förutsättning för att de röda blodkropparna ska bildas samt för att normal celldelning i människokroppen. Genom att mäta nivåerna av folat kan man identifiera personer som har brist på vitaminen. Folatbrist förekommer vid tillstånd som medför bristande upptag av folat från tarmen som vid celiaki eller efter tunntarmsresektioner. Folatbrist kan även framtärda vid bristande intag av vitaminen.

Varför ska man mäta Vitamin D?

Vitamin D är en fettlöslig vitamin som människor framförallt får i sig genom att exponera huden för UV-ljus från solen men även via kosten. Genom att mäta nivåerna av vitamin D kan man identifiera personer med vitamin D brist. Vid vitamin D brist kan symtom som trötthet, muskelsvaghet, led-, muskel- och skelettsmärtor, domningar i händer och fötter, muskelkramper m.m.

Magnesium

Magnesium är ett mineral som är avgörande för kroppens funktion. Magnesium hjälper till att hålla blodtrycket normalt, starka ben och hjärtrytmen stabil.
Experter säger att många människor inte äter tillräckligt med mat med magnesium. Vuxna som får mindre än den rekommenderade mängden magnesium är mer benägna att ha förhöjda inflammationsmarkörer. Inflammation har i sin tur förknippats med stora hälsotillstånd som hjärtsjukdomar, diabetes och vissa cancerformer. Dessutom verkar lågt magnesium vara en riskfaktor för benskörhet.

Järn

Har du känt dig utmattad nyligen? Kan du knappt ta dig uppför trappan utan att bli vind även om du är fysiskt i form? I så fall kanske du saknar järn - speciellt om du är kvinna. Även om många inte tänker på järn som ett näringsämne, kan du bli förvånad över att låga järn är den vanligaste näringsbristen. Nästan 10% av kvinnorna har järnbrist.

Transferrin

Ett plasmaprotein som transporterar järn genom blodet till levern, mjälten och benmärgen. Blodtransferrinnivån testas av olika skäl: att bestämma orsaken till anemi, att undersöka järnmetabolism (till exempel i järnbristanemi) och att bestämma blodets järnförmåga. Lågt transferrin kan försämra produktionen av hemoglobin (eftersom du måste ha järn för att göra hemoglobin) och leda till anemi. Låg transferrin kan bero på dålig produktion av transferrin i levern (där den tillverkas) eller överdriven förlust av transferrin genom njurarna i urinen. Många tillstånd inklusive infektion och malignitet kan sänka transferrin-nivåerna. Transferrin har onormalt hög järnbristanemi.

Järnmättnad

P- Transferrinmättnad (Järnmättnad) Transferrin är den normala transportformen för järn i kroppen. Mängden järn som kan bindas av plasma avgörs av transferrinkoncentrationen och anges som plasmas järnbindande kapacitet, TIBC (Total Iron Binding capacity). Med transferrinmättnad förstås kvoten mellan P-Järn och P-TIBC.

Alat + Asat

ALAT står för alaninaminotransferas. ASAT står för aspartataminotransferas. Lever enzymet tillhör gruppen aminotransferaser som katalyserar överförandet av en aminogrupp från en aminosyra till en ketonsyra. De finns framför allt i levern och i njurar. Vid leverskador stiger enzymaktiviteten i serum. Vid virushepatiter stiger ALAT-aktiviteten 10-100 gånger normalvärdet och kan stiga mer än ASAT. Stegringen kan påvisas innan kliniska symptom uppträder och når maximum mellan 7-12 dagar.
Vid akut toxisk leverskada t.ex. överdosering av paracetamol stiger ASAT och ALAT till höga värden, som vanligen normaliseras långsammare för ALAT än ASAT. Andra orsaker till Lever stigning:

  • övervikt och fetma
  • alkohol
  • en virusinflammation i levern, till exempel hepatit B och hepatit C
  • vissa läkemedel och naturläkemedel.
Kroppen påverkas inte av att ha förhöjda värden av ALAT och ASAT, om de inte är väldigt höga.

GT

Gamma-Glutamyl Transferase (GT) är ett enzym som finns i leverceller, njurarna och bukspottkörteln. Den metaboliserar och hjälper med avgiftningen av droger och alkohol i levern.

ALP (alkaliskt fosfatas)

ALP är ett enzym som finns i de flesta organ i kroppen men i stora mängd i lever och i skelett.

Orsak till förhöjda ALP-nivåer:

  • 1-gallvägshinder (gallsten)
  • 2-läkemedelspåverkan
  • 3-reumatisk sjukdom
  • 4-diabetes
  • 5-infektioner i levern, fettlever
  • 6-läkemedelspåverkan
  • 7-glutenintolerans
  • 8-Frakturer eller skelettskador

S- Bilirubin, konjugerat, icke konjugerat

Bilirubin är i huvudsak en nedbrytningsprodukt av hemdelen i hemoglobinet. Det bildade okonjugerade bilirubinet transporteras till levern bundet till albumin. I levercellerna konjugeras bilirubinet med glukuronsyra för att sedan utsöndras via gallvägarna till tarmen. En mindre del konjugerat bilirubin återgår också normalt från levercellerna till plasma. Höjda värden av konjugerat bilirubin ses vid gallvägsocklusioner, t.ex. gallsten eller malignitet som täpper till gallvägarna men kan även ses vid leverparenkymskada, t.ex. hepatit.

Hos nyfödda kan förhöjda värden av konjugerat bilirubin ses vid gallvägsobstruktioner (t.ex. gallvägsatresi, intrahepatiska gallvägsocklusioner), galaktosemi och idiopatisk neonatal hepatit.

P-Amylas

Förhöjd nivå ses vid akut pankreatit, andra akuta pankreasskador, pankreascystor. Ökad nivå kan även ses vid njurinsufficiens och vid andra mag-tarmssjukdomar t.ex. perforerat ulcus eller ileus. Låga värden förekommer vid exokrin pankreasinsufficiens, cystisk fibros och vid pankreascancer.

Natrium

Natrium är ett nödvändigt grundämne i kroppen som finns i kroppsvätskan utanför cellerna men även i skelettet. Natrium är viktigt för syra-basbalansen samt vatten- och saltbalansen i kroppen. Balansen mellan natrium och kalium påverkar blodtrycket. Natrium behövs också för nervernas normala funktion och för upptaget av glukos och vissa aminosyror. Kan man få i sig för mycket natrium? För mycket natrium (salt) kan vara en orsak till högt blodtryck, vilket i sin tur bidrar till att öka risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och skador på njurarna. För att minska risken för högt blodtryck i befolkningen bör medelintaget av salt inte överstiga 6 gram per dag, det vill säga max 2,4 gram natrium per dag.

Kalium

Kalium är ett livsnödvändigt grundämne. Kalium behövs för kroppens nerv- och muskelfunktion samt för att reglera blodtrycket. Ett långvarigt högt kaliumintag kan påverka hjärtfunktionen hos individer med nedsatt njurfunktion. Kosttillskott kan bidra till ett för högt intag vilket kan leda till hyperkalemi, ett livsfarligt tillstånd som orsakar rubbningar i hjärtrytmen vilket i sin tur kan utgöra en risk för hjärtstillestånd.

Kalcium

Kalcium är ett livsnödvändigt grundämne. Kalcium behövs bland annat då skelett och tänder bildas samt vid blodkoagulering och nervfunktion.
Den mänskliga kroppen består av cirka 1-2 procent kalcium och 99 procent av allt kalcium finns bundet i ben och tänder. Det fria kalciumet spelar roll för en rad processer i och mellan kroppens celler. Därför är koncentrationen av kalcium i blodet strikt reglerat genom ett samspel mellan tarmen, njurar och skelett. Bland annat regleras koncentrationen av parathormon och vitamin D3.

Kalciumbrist:
Långvarig brist på kalcium kan orsaka benskörhet. Hos barn kan det leda till tillväxthämning.

Kan man få i sig för mycket kalcium?
Kalcium kan överdoseras genom intag av kosttillskott vilket i kombination med högt intag av vitamin D kan leda till hyperkalcemi, förkalkning av kroppens vävnader, njursten och njurskador.

Krea

Vad är kreatinin och var finns det?

Kreatinin bildas när kroppen bryter ner kreatinfosfat. Det är musklernas energireserv. Hur mycket kreatinin som bildas i kroppen beror på hur stor muskelmassa du har. Om du har ätit mycket kött, särskilt kokt kött, kan det göra att kreatininvärdet tillfälligt ökar.

Kroppen gör sig av med kreatinin genom njurarna. Liksom många andra ämnen filtreras kreatinin ut i urinen. Det har gjort att kreatininvärdet i blodet har använts som en markör för njurarnas funktion.

Det finns idag också andra blodprover som kan användas för att bedöma njurfunktionen. Kreatininmätning kan göras snabbt och används därför fortfarande ofta.

Om du ätit mycket kokt kött före provtagningen kan kreatininvärdet öka tillfälligt.

Vissa läkemedel kan påverka njurarna så att kreatininvärdena höjs tillfälligt.

Höga kreatininvärden i blodet är annars en signal om att njurarna fungerar dåligt. Även om kreatininvärde är inom referensintervallet så är det inte någon garanti för att njurarna är helt friska.

Kreatininvärdena brukar minska vid graviditet. Det beror på att njurarnas förmåga att filtrera blodet ökar något under graviditeten. Värdena blir normala igen efter förlossningen.

GFR

Njurarna har många funktioner som rimligt säkert kan uppskattas med ett övergripande mått - GFR, glomerulär filtrationshastighet. Med sjunkande GFR kan man förvänta sig påverkan av allt fler funktioner där njurarna har en central roll.

Klorid

Kloridjonen (Cl-) är den viktigaste anjonen extracellulärt och koncentrationen bestäms väsentligen av Na+-koncentrationen och syrabasläget. Kloridjonerna resorberas så gott som fullständigt från mag-tarmkanalen och 95 procent utsöndras normalt via njurarna.

Klorider analyseras vid vätske- och syrabasbalansrubbningar. Lågt värde ses vid bland annat metabolisk alkalos p.g.a. långvariga kräkningar.

Högt serumklorid ses vid metabolisk acidos samt vid intorkning t.ex. vid otillräcklig vätsketillförsel till medvetslösa patienter.

Fosfat

Vad är skillnaden mellan fosfor och fosfat?

Fosfor framställs ur naturligt förekommande mineraler. Fosfor som tillsats förekommer ofta i kombination med till exempel natrium och kalcium och bildar då salter. Salterna kallas fosfater.

Fosfor är ett livsnödvändigt grundämne. Den största mängden finns lagrad i skelettet. Fosfor samverkar med kalcium vid bildning och stärkning av ben av tänder. Fosfor är även viktigt för syra-bas balansen i kroppen och energiproduktion till kroppens alla energikrävande funktioner.

Cystatin C + eGFR

Mätning av cystatin C i plasma (mg/l) ger, efter omräkning med en formel, också ett mått på njurfunktionen eGFR. En stor fördel med cystatin C är att koncentrationen, till skillnad från kreatinin, inte påverkas av ålder, kön eller muskelmassa. Ett arbete för standardiserade och gemensamt kalibrerade metoder för cystatin C har lett fram till att det finns en standardiserad metod för cystatin C. Denna används i SLL sedan 2011.

Cystatin C-beräknat eGFR ger kroppsytenormerad njurfunktion. Laboratoriesvaret brukar innehålla både mg/ml och beräknat eGFR som ml/min/1,73 m², vilket presenteras i lablistan. För att få absolut eGFR behövs uppskattning av kroppsytan som beräknas utifrån patientens längd och vikt. Tyreoideadysfunktion, graviditet och vissa maligna sjukdomar kan ge ett avvikande cystatin C-värde, vilket kan medföra en felaktig skattning av eGFR. Vid medicinering med höga doser kortikosteroider stiger p-cystatin C, vilket ger en felaktigt låg skattning av eGFR.

Cystatin C-beräknat eGFR fungerar bäst vid GFR 20–90 ml/min och har fördelen att kunna användas hos barn från cirka två års ålder utan särskilda formler.

Lunds universitet tillhandahåller ett verktyg på www.egfr.se för beräkningar av eGFR utifrån cystatin C och medelvärde av eGFR från cystatin C och kreatinin samt beräkning av absolut eGFR.

Albumin

Är ett transportprotein för fettsyror, bilirubin, hormoner, joner och läkemedel, men på grund av den låga molekylvikten och den höga koncentrationen är den också viktig för att upprätthålla det kolloidosmotiska trycket.

Normalt förekommer cirka hälften av allt albumin i cirkulationen och andra hälften i intercellulärrummet och utbytet mellan dessa två rum sker på ett till två dygn.

Albumin syntetiseras i levern och kataboliseras främst i kapillärendotelet.

I serum och plasma ses sänkt albuminkoncentration vid inflammatorisk reaktion, syntesdefekt vid leverskada, förluster, samt förskjutningar till extravaskulärrummet.

Ju mer uttalad inflammation, t.ex. vid kraftig infektion, desto lägre blir albuminkoncentrationen på grund av förskjutning från den vaskulära mot den extravaskulära poolen.

Minskad syntes ses också vid malabsorbtion.

Abnormt stora förluster kan förekomma via njurarna (nefrotiskt syndrom), tarm (protein-loosing enteropathy) eller hud (brännskador).

Ökad albuminkoncentration ses vid dehydrering.

Blodstatus

Hemoglobin (Hb)
vanligt blodvärde, transporterar syre till kroppen
– vårdgivare ska kontaktas vid låga värden, under 117 för kvinnor, 134 för män.
– diskutera med din vårdgivare vid nästa besök vid höga värden, över 153 för kvinnor, 170 för män vid flera tillfällen.

Leukocyter (LPK)
vita blodkroppar, viktigt för immunförsvaret
- vårdgivare ska kontaktas vid värden som understiger 3,5
- diskutera med din vårdgivare vid nästa besök vid värden som överstiger 8,8

Trombocyter (TPK)
blodplättar som behövs för att blodet vid en blödning ska kunna stelna
– vårdgivare ska kontaktas vid värden under 165 för kvinnor och värden under 145 för män
– diskutera med din vårdgivare vid nästa besök vid värden som överstiger 387 för kvinnor och 348 för män

MCV, MCHC, MCH, Erytrocyter och EVF
Mått på storlek och volym av röda blodkroppar, ingår i analyspaket. Enskilda provsvar brukar inte tolkas separat. När hemoglobin är normalt brukar avvikelser i dessa värden inte innebära någon risk, diskutera gärna med din vårdgivare vid nästa besök. Methotrexate-behandling brukar ge förhöjda MCV-värden utan att det innebär något som ändrar behandlingen.

Det manliga könshormonet (T)

Är en nyckelhormon genom hela mannens liv. Från utvecklingen till pojke under fostertiden till danande och bibehållande av manliga karakteristika under adolescens och vuxenliv.

Brist på det manliga könshormonet (T) kan utvecklas under hela vuxenlivet och beror vanligen på någon sjukdom som påverkar testiklarnas hormonproduktion direkt eller indirekt.

Sjukdomar och kroniska sjukdomstillstånd som kan påverka produktionen av det manliga könshormonet (T) blir vanligare med stigande ålder, vilket är en av förklaringarna till den ökade förekomsten av brist på det manliga könshormonet (T) bland äldre. Övervikt är en vanlig orsak till minskade nivåer av det manliga könshormonet (T) oavsett ålder. Friska normalviktiga män utvecklar sällan brist på det manliga könshormonet (T) även vid hög ålder. Det skall dock påpekas att de allra flesta män bibehåller normala nivåer av det manliga könshormonet (T) genom hela livet. Ca 3-4 % av män över 50 år har nivåer som är låga och förenade med symtom förenliga med lågt (T).

Vid nedanstående tillstånd är brist på det manliga könshormonet (T) vanligare förekommande än i normalbefolkningen:

Hypofystumör
HIV-infektion
Moderat-svår KOL
Osteoporos/lågenergifrakturer
Avancerad njursjukdom
Typ 2-diabetes
Viss läkemedelsbehandling (glukokortikoider, ketokonazol, opiater)

PSA

PSA är ett enzym i sädesvätska som produceras av prostataceller och utsöndras till körtelrören. I samband med ejakulation löser PSA upp den gel som omsluter spermierna. PSA behövs således för fortplantningen. Det sker normalt ett läckage av PSA från körtelrören till blodbanan med en koncentrationsgradient på i storleksordningen en miljon till ett, vilket ger PSA-värden i serum omkring 1 µg/l.

FÖRHÖJT PSA-VÄRDE
PSA i serum ökar vid i princip alla prostatasjukdomar, t ex:

Godartad prostataförstoring (BPH)
Urinvägsinfektion och prostatit
Prostatacancer

Gränsvärdena för remiss till urolog är
Män < 70 år: PSA ≥ 3 µg/l
Män 70–80 år: PSA ≥ 5 µg/l
Män > 80 år: PSA ≥ 7 µg/l

PSA-kvoten -
Analysen av kvoten mellan fritt och totalt PSA bygger på att en större andel av PSA-molekylerna i serum är bundna till olika makromolekyler medan endast en mindre del cirkulerar i fri, obunden form. Av inte helt klarlagd anledning är kvoten i genomsnitt lägre vid cancer och infektion. Precis som totalt PSA avspeglar PSA-kvoten en kontinuerlig variation av risken för prostatacancer och något normalvärde finns därför inte i egentlig mening.

INDIKATIONER FÖR PSA-TESTNING
Den viktigaste indikationen är malignitetsmisstänkt palpationsfynd i prostatakörteln.
Hos män över 40 års ålder ska PSA även tas vid:
Ökande skelettsmärtor
Skelettmetastaser utan känd primärtumör
Allmänna cancersymtom, d v s trötthet, aptitlöshet etc
Makroskopisk hematuri (ska även utredas med cystoskopi, CT urinvägar och urincytologi)

Ferritin

Ferritin eller apoferritin innehållande järn, är ett intracellulärt protein som utgör kroppens normala deponeringsform för järn. Ferritinmätningar utförs vanligtvis för bedömning av en patients järndepåer i kroppen, till exempel hos blodgivare, hemokromatos, okomplicerad tidig graviditet med flera. Mätning av koncentrationen av ferritin i plasma kan även ge värdefull information vid vissa tumörsjukdomar samt leverskador.

NT-pro BNP

Tillgängliga studier visar att användandet av NT-pro BNP förbättrar diagnostiken vid misstanke om hjärtsvikt jämfört med idag tillämpad klinisk diagnostik. NT-proBNP är starkt relaterade till prognos vid flertalet hjärtsjukdomar.


Norvia är ett givet val om du snabbt vill ta ett vaccin i Stockholm. Med åren har vi blivit kända för vår vänlighet och prisvärda vaccinationer i Stockholm.

Vaccination i Stockholm

Våra besökare kommer från hela Stockholm: Solna, Sundbyberg, Spånga, Järfälla, Jakobsberg, Sollentuna, Kista, Akalla, Husby, Bromma, Bromsten, Stockholm, Danderyd, Täby, Lidingö, Tyresö, Upplandsbro, Upplandsväsby, Vallentuna, Sigtuna, Värmdö, Nacka, Haninge, Tullinge, Botkyrka, Skärholmen, Ekerö, Södertälje, Salem, Vällingby och Hässelby.

Utmärkelser

Se våra utmärkelser.

Kontakta Oss

Karta:Wiboms väg 1, 171 71 Solna Telefon:08 - 27 85 00 Fax:07 - 3527 - 6170 Epost:info@norvia.se Webb:www.norvia.se
© Copyright 2024 - skapad av Avari.se